Christina Silfversparre och Rappeättens äldre rötter

Christina Silfversparre är en av Rappeättens viktigaste äldre anmödrar. Som dotter till översten Erik Silfversparre och Elisabet Cecilia Geete, och som hustru till majoren Erik Rappe, står hon vid ingången till den säkert kända svenska Rappe-stamtavlan. Genom henne knyts Rappeätten till ett brett nätverk av äldre svenska frälsesläkter, däribland Silfversparre, Körning, Hand, Stenbock, Vinstorpaätten, Månesköld af Seglinge, Örnflycht, Natt och Dag, Soop och Skytte.

Antavlan är särskilt intressant genom de flera vägar som leder in i den vidare Folkungaättens släktkrets. Bland dessa märks förbindelserna med ätten med tillbakaseende ulv, Folkungaättens lagmansgren och Folkungaättens oäkta gren. I de äldsta leden berör antavlan även vidare nordiska kungliga och helgonhistoriska samband, däribland möjliga linjer mot den danska estridska kungaätten samt ett nära släktskap med den heliga Birgitta.

Christina Silfversparre

Christina Silfversparre
1600-tal; gift 1660
Gift med Erik Rappe (f. 1630), major.

Föräldrar:
Erik Silfversparre (d. 1671) — överste.
Elisabet Cecilia Geete (döpt 1618; levde efter 1671) — dotter till vice presidenten Erik Eriksson Tranevardius, adlad Geete, och Christina Bengtsdotter.

Genom fadern förs Christina in i Silfversparre-, Körning-, Hand-, Stenbock- och Vinstorpakretsarna. Genom modern möter Geete-, Skytte-, Soop- och Nyköpingslinjerna.

Folkungaanknytningarna

Ätten med tillbakaseende ulv

En av de tydligaste Folkungaanknytningarna går genom ätten med tillbakaseende ulv. Denna linje hör till Folkungaättens vidare släktkrets och förs tillbaka till Karl den döve (d. 1220), jarl och bror till Birger Brosa.

Kedjan i koncentrerad form:

Christina Silfversparre (1600-tal)
→ Erik Silfversparre (d. 1671) — överste
→ Kettil Silfversparre (d. före 1617) — fänrik, dödad vid Ivangorod
→ Carin Körning (1600-talets början)
→ Kerstin Knutsdotter Hand (1500-tal)
→ Knut Håkansson Hand (d. 1565) — fältöverste
→ Håkan Persson Hand (d. ca 1531)
→ Peder Håkansson Hand (1400-/1500-tal) — väpnare
→ Karin Gustafsdotter Stenbock (1400-/1500-tal)
→ Gustaf Olofsson Stenbock (d. 1492) — riddare, riksråd och lagman i Tiohärad
→ Ingrid Bengtsdotter av Vinstorpaätten (levde ännu 1484; d. före 1488)
→ Kristina Staffansdotter av Ulv-linjen (d. 1460/1461)
→ Staffan Ulfsson (nämnd från 1357; begr. 1393) — riddare, häradshövding, fogde och riksråd
→ Ulf Philippusson (nämnd 1319–1350) — riddare och ståthållare i Skåne
→ Philippus Ulfsson (nämnd 1296–1333) — riddare och riksråd
→ Ulf Karlsson (ca 1247/1248–1281) — riddare
→ Karl Karlsson (ca 1220/1221–efter 1253)
→ Karl den döve (d. 1220) — jarl

Denna gren utgör en av de tydligaste äldre Folkungaanknytningarna i Christina Silfversparres antavla.

Folkungaättens oäkta gren

En annan viktig Folkungaanknytning går till Folkungaättens oäkta gren, den gren som utgår från Gregers (d. 1276), oäkta son till Birger jarl (ca 1210–1266).

Förbindelsen går genom Vinstorpa-, Ulv- och Staffanssönernas led. Den leder från Christina Silfversparre via Stenbock och Vinstorpaätten till Kristina Staffansdotter, dotter till Staffan Ulfsson. Därifrån går linjen vidare till Ulf Philippusson, vars hustru NN Staffansdotter för antavlan till Staffan Röriksson och hans hustru Kristina Knutsdotter av Folkungaättens oäkta gren.

Kedjan i koncentrerad form:

Christina Silfversparre (1600-tal)
→ Erik Silfversparre (d. 1671) — överste
→ Kettil Silfversparre (d. före 1617) — fänrik
→ Carin Körning (1600-talets början)
→ Kerstin Knutsdotter Hand (1500-tal)
→ Knut Håkansson Hand (d. 1565) — fältöverste
→ Håkan Persson Hand (d. ca 1531)
→ Peder Håkansson Hand (1400-/1500-tal) — väpnare
→ Karin Gustafsdotter Stenbock (1400-/1500-tal)
→ Gustaf Olofsson Stenbock (d. 1492) — riddare, riksråd och lagman i Tiohärad
→ Ingrid Bengtsdotter av Vinstorpaätten (levde ännu 1484; d. före 1488)
→ Kristina Staffansdotter av Ulv-linjen (d. 1460/1461)
→ Staffan Ulfsson (nämnd från 1357; begr. 1393) — riddare, häradshövding, fogde och riksråd
→ Ulf Philippusson (nämnd 1319–1350) — riddare och ståthållare i Skåne
→ NN Staffansdotter (1300-tal)
→ Staffan Röriksson (nämnd 1308–1344) — riddare, riksråd och lagman i Södermanland
→ Kristina Knutsdotter (levde 1312) — av Folkungaättens oäkta gren
→ Knut Gregersson (d. före 1301)
→ Gregers (d. 1276) — oäkta son till Birger jarl
→ Birger jarl (ca 1210–1266)

Bengt Uddsson av Vinstorpaätten och Kristina Staffansdotter av Ulv-linjen är inte bara relevanta i Christina Silfversparres antavla, utan återkommer också i den senmedeltida frälsekrets där Vinstorpaätten, Vasaätten, Leijonhufvud och Stenbock var nära sammanflätade. Genom deras efterkommande Anna Karlsdotter av Vinstorpaätten, Ebba Eriksdotter Vasa och drottning Margareta Leijonhufvud förs denna Vinstorpa-Ulv-linje vidare till flera av Gustav Vasas barn, däribland Johan III och Karl IX, och i förlängningen, genom senare kungliga förbindelser, även till dagens Bernadottedynasti med kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria.

Folkungaättens lagmansgren

En tredje viktig Folkungaanknytning går genom Natt och Dag och Aspenäsätten till Folkungaättens lagmansgren. Denna linje leder till Katarina Bengtsdotter, dotter till Bengt Magnusson av lagmansgrenen.

Kedjan i koncentrerad form:

Christina Silfversparre (1600-tal)
→ Erik Silfversparre (d. 1671) — överste
→ Kettil Silfversparre (d. före 1617) — fänrik
→ Brita Carlsdotter Månesköld af Seglinge (1500-tal)
→ Margareta Arentsdotter Örnflycht (1500-tal)
→ Arent Persson Örnflycht (1500-tal)
→ Karin Arentsdotter (1500-tal)
→ Brita Bengtsdotter av Natt och Dag (d. före 1462)
→ Bengt Stensson Natt och Dag (d. 1450/1451) — riddare, lagman i Närke och riksråd
→ Sten Bosson Natt och Dag (d. 1411) — riddare och riksråd
→ Bo Bosson Natt och Dag (d. 1389/1391) — riddare och riksråd
→ Bo Nilsson Natt och Dag (d. troligen 1322) — riddare, lagman och riksråd
→ Cecilia Knutsdotter av Aspenäsätten (levde ännu 1347/1350)
→ Katarina Bengtsdotter av Folkungaättens lagmansgren (1300-tal)
→ Bengt Magnusson (d. 1294) — lagman i Östergötland och riksråd
→ Magnus Bengtsson (d. 1263) — lagman i Östergötland
→ Bengt Magnusson (d. 1237) — biskop i Linköping

Denna gren visar hur Christina Silfversparres antavla även når Folkungaättens lagmansgren genom Natt och Dag- och Aspenäsförbindelserna.

Äldre nordiska kungliga och helgonhistoriska samband

I de äldsta leden öppnar Christina Silfversparres antavla även mot vidare nordiska dynastiska och helgonhistoriska sammanhang. Genom Folkungaättens lagmansgren berörs den äldre tradition som för Folkungaättens ursprung tillbaka till Folke den tjocke, i senare genealogier knuten till den danska estridska kungaätten genom Knut den heliges dotter Ingegärd. Om Folke–Ingegärd-ledet accepteras, leder Ingegärds möderne genom Edel/Adela av Flandern vidare till grevehuset Flandern och den kapetingiska kungasläkten i Frankrike, varifrån en möjlig karolingisk linje tillbaka till Karl den store brukar anges. Dessa äldsta led bör förstås som dynastisk tradition snarare än som lika fast belagda släktled som de yngre frälsegrenarna. Samma lagmansgren ger också ett nära släktskap med den heliga Birgitta: Christina Silfversparres linje går genom Katarina Bengtsdotter, syster till Birgittas mor Ingeborg Bengtsdotter. Birgitta var alltså inte en anmoder i denna linje, men hörde till samma högfrälse- och lagmanskrets. I sagornas ännu äldre kungagenealogier förs de nordiska kungasläkterna ibland vidare tillbaka till Oden; detta hör dock till medeltidens mytiska och kungalegitimerande berättelsetradition, inte till historiskt belagd genealogi. SKBL anger Birgitta som dotter till Ingeborg Bengtsdotter och beskriver hur hon efter moderns död uppfostrades hos moderns syster Katarina Bengtsdotter; forskningslitteratur om Ynglinga saga beskriver samtidigt hur Oden framställs som stamfader för skandinaviska kungar i sagotraditionen.

Fädernet: Silfversparre, Körning, Hand och Stenbock

Silfversparre och Månesköld

Christinas far Erik Silfversparre var son till Kettil Silfversparre och Carin Körning. Kettil var fänrik och dödades före 1617 vid Ivangorod under ryska kriget. Hans far var Per Månsson Silfversparre, gift med Brita Carlsdotter Månesköld af Seglinge.

Översikt:

Christina Silfversparre (1600-tal)
→ Erik Silfversparre (d. 1671) — överste
→ Kettil Silfversparre (d. före 1617) — fänrik
→ Per Månsson Silfversparre (d. före 1613)
→ Måns Persson Silfversparre (d. 1573) — väpnare
→ Peder Sunesson Silfversparre (nämnd 1510–1530) — väpnare
→ Sune Haraldsson (nämnd 1479–1481) — väpnare
→ Harald Sunesson (nämnd 1440–1455) — väpnare
→ äldre Silfversparreled i Tollstorp

Genom denna gren möter också Månesköld af Seglinge, Bölja från Uppland, Gällarydsätten, Bese äldre ätten, Hatt och flera äldre frälsemiljöer.

Körning, Hand, Stenbock och Vinstorpaätten

Genom farmodern Carin Körning förs antavlan in i Körning- och Hand-släkternas kretsar. Carin var dotter till Erik Mattsson Körning och Kerstin Knutsdotter Hand.

Översikt:

Christina Silfversparre (1600-tal)
→ Erik Silfversparre (d. 1671) — överste
→ Carin Körning (1600-talets början)
→ Erik Mattsson Körning (1500-/1600-tal) — slottsloven
→ Matts Simonsson Körning (1500-tal)
→ Simon Körning (1500-tal)
→ Ragvald Körning (senmedeltid)

Samt genom Hand-linjen:

Carin Körning (1600-talets början)
→ Kerstin Knutsdotter Hand (1500-tal)
→ Knut Håkansson Hand (d. 1565) — fältöverste
→ Håkan Persson Hand (d. ca 1531)
→ Peder Håkansson Hand (1400-/1500-tal) — väpnare
→ Karin Gustafsdotter Stenbock (1400-/1500-tal)
→ Gustaf Olofsson Stenbock (d. 1492) — riddare, riksråd och lagman i Tiohärad
→ Ingrid Bengtsdotter av Vinstorpaätten (levde ännu 1484; d. före 1488)

Genom Hand- och Stenbocklinjerna förs Christina Silfversparres antavla in i den västgötska högfrälsemiljön, med anknytning till den äldre Stenbockätten och Vinstorpaätten.

Vinstorpaätten och Ulv-ledet

Ingrid Bengtsdotter av Vinstorpaätten var dotter till riksrådet Bengt Uddsson och Kristina Staffansdotter av Ulv-linjen. Genom denna gren binds Vinstorpaätten samman med Staffanssönerna och ätten med tillbakaseende ulv.

Översikt:

Ingrid Bengtsdotter av Vinstorpaätten (levde ännu 1484; d. före 1488)
→ Bengt Uddsson av Vinstorpaätten (d. 1436/1437) — riksråd och häradshövding i Redvägs härad
→ Kristina Staffansdotter av Ulv-linjen (d. 1460/1461)
→ Staffan Ulfsson (nämnd från 1357; begr. 1393) — riddare, häradshövding, fogde och riksråd
→ Ulf Philippusson (nämnd 1319–1350) — riddare och ståthållare i Skåne

Denna gren är central för flera av Christina Silfversparres äldsta Folkungaanknytningar.

Mödernet: Geete, Skytte och Soop

Geete och Skinnerus

Christinas mor Elisabet Cecilia Geete var dotter till Erik Eriksson Tranevardius, adlad Geete, och Christina Bengtsdotter. Geete-linjen visar den tidigmoderna ämbetsmannavägen in i adeln: lärda, juridiska och administrativa miljöer som under 1600-talet kunde övergå i adlad status.

Översikt:

Christina Silfversparre (1600-tal)
→ Elisabet Cecilia Geete (döpt 1618; levde efter 1671)
→ Erik Eriksson Tranevardius, adlad Geete (1587–1651) — vice president
→ Ericus Jacobi Skinnerus (1500-/1600-tal)
→ Jakob Skinnare (1500-tal)

Vissa äldre led i Skinnerus-linjen är inte helt fastställda och redovisas därför med försiktighet.

Skytte, Soop, Schack och Vädurhorn

Genom Christina Bengtsdotter leder antavlan till Nyköpingsmiljön, gamla Skyttesläkten och Soop-grenen.

Översikt:

Christina Silfversparre (1600-tal)
→ Elisabet Cecilia Geete (döpt 1618; levde efter 1671)
→ Christina Bengtsdotter (1600-tal)
→ Bengt Nilsson Skräddare (1500-/1600-tal)
→ Anna Andersdotter (1500-/1600-tal)
→ Anders Persson (1500-/1600-tal) — borgmästare i Nyköping
→ Elin Larsdotter (1500-tal)
→ Brita Eriksdotter Soop (1500-tal)
→ Erik Knutsson Soop (1500-tal)
→ Knut Ulfsson Soop (d. före 1514) — väpnare
→ Ulf Siggesson (nämnd 1472) — väpnare
→ Kerstin Karlsdotter av Schack (1400-tal)

Sidolinje genom Vädurhorn:

Brita Eriksdotter Soop (1500-tal)
→ Erik Knutsson Soop (1500-tal)
→ Birgitta Haraldsdotter (1400-/1500-tal)
→ Harald Jakobsson av Vädurhorn (1400-tal)
→ Sigrid Pedersdotter (1400-tal)
→ Peder Svensson till Malmö (1400-tal) — förde en framåtseende ulv i vapnet
→ Märta Björnsdotter Soop (1400-tal)

Genom Soop-grenen möter äldre frälseförbindelser som Schack och Vädurhorn. Denna del av antavlan binder samman Nyköpings borgar- och ämbetsmannamiljöer med äldre frälseförbindelser.

Särskilt framträdande personer i antavlan

Birger jarl (ca 1210–1266)
Riksjarl och en av det medeltida Sveriges mest betydelsefulla gestalter. Under hans tid stärktes kungamakten, lagstiftningen och rikets politiska organisation. Genom Folkungaättens oäkta gren förs antavlan tillbaka till honom.

Karl den döve (d. 1220)
Svensk jarl och medlem av den äldre Folkungaättens krets. Han stupade i slaget vid Leal/Lihula i Estland 1220 och utgör ett äldre stamled för anknytningen genom ätten med tillbakaseende ulv.

Bengt Magnusson av Folkungaättens lagmansgren (d. ca 1294)
Storman, riksråd och lagman i Östergötland. Han tillhörde Folkungaättens lagmansgren och är en central person i den östgötska högfrälsemiljön under Magnus Ladulås tid.

Knut Jonsson av Aspenäsätten (d. 1345/1347)
Riddare, riksråd, drots och lagman i Östergötland. Han var en av det tidiga 1300-talets mest framträdande svenska stormän och binder samman Aspenäsätten, Natt och Dag och Folkungaättens lagmansgren.

Bo Nilsson Natt och Dag (d. tidigast 1322)
Riddare, riksråd och lagman i Östergötland. Genom honom förs Natt och Dag-linjen in i rikets ledande rådskretsar under 1300-talets första hälft.

Staffan Röriksson (nämnd 1308–1344)
Riddare, riksråd och lagman i Södermanland. Genom sitt äktenskap med Kristina Knutsdotter förbinder han antavlan med Folkungaättens oäkta gren.

Staffan Ulfsson (nämnd från 1357; begr. 1393)
Riddare, häradshövding, fogde och riksråd. Han hör till Staffanssönernas och Ulv-linjens framträdande krets och utgör en viktig länk mellan Vinstorpaätten och den äldre rådsaristokratin.

Bengt Stensson Natt och Dag (d. 1450/1451)
Riddare, riksråd och lagman i Närke. Han hörde till de ledande svenska rådsherrarna under unionsstriderna och var en framträdande företrädare för Natt och Dag-ätten.

Arent Bengtsson av linjen med tillbakaseende ulv (1400-tal)
Riddare, riksråd och hövidsman på Stockholms slott. Han representerar den sena medeltidens högfrälse i rikets politiska och militära kärnmiljö.

Gustaf Olofsson Stenbock (d. före 1493)
Riddare, riksråd och politiker under Kalmarunionens tid. Genom honom förs antavlan in i den äldre Stenbockätten och vidare till Vinstorpaätten.

Anmärkning om äldre led

De närmaste leden i Christina Silfversparres antavla är förhållandevis fasta. Längre bak i de medeltida grenarna finns vissa led där äldre genealogisk tradition och modern forskning inte alltid är helt samstämmiga.

Särskild försiktighet gäller vissa äldre led i Silfversparrelinjen, Skinnerus-linjen samt den exakta moderplaceringen för NN Staffansdotter, hustru till Ulf Philippusson. Kopplingen till Staffan Röriksson och hans hustru Kristina Knutsdotter av Folkungaättens oäkta gren är central för den här äldre Folkungaanknytningen, men de äldsta leden bör redovisas med den försiktighet som medeltida genealogier ofta kräver.

Äldre vapensköldar i urval

Avslutning

Christina Silfversparres antavla visar hur Rappeätten genom henne knyts till flera av det medeltida och tidigmoderna Sveriges ledande frälsekretsar. Särskilt framträdande är förbindelserna med ätten med tillbakaseende ulv, Folkungaättens lagmansgren och Folkungaättens oäkta gren.

Genom Christina Silfversparre blir Rappeättens svenska huvudlinje därmed förankrad inte bara i 1600-talets introducerade adel, utan också i ett betydligt äldre nätverk av frälse-, råds- och lagmanssläkter.

Litteraturförteckning

• Elgenstierna, Gustaf. Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, 1925–1936.
• Äldre svenska frälsesläkter. Ättartavlor. Utgivna av Riddarhusdirektionen.
• Svenska medeltidsvapen. Utgivet av Riddarhusdirektionen.
• Adelsvapen-Wiki: Silfversparre nr 99.
• Adelsvapen-Wiki: Geete nr 167.
• Adelsvapen-Wiki: Körning nr 67.
• Adelsvapen-Wiki: Hand nr 59.
• Adelsvapen-Wiki: Stenbock, äldre ätten.
• Adelsvapen-Wiki: Vinstorpaätten.
• Adelsvapen-Wiki: Tillbakaseende ulv.
• Adelsvapen-Wiki: Folkungaättens oäkta gren.
• Adelsvapen-Wiki: Folkungaättens lagmansgren.
• Adelsvapen-Wiki: Aspenäsätten.
• Adelsvapen-Wiki: Natt och Dag nr 13.
• Adelsvapen-Wiki: Månesköld af Seglinge nr 62.
• Adelsvapen-Wiki: Örnflycht nr 84.
• Adelsvapen-Wiki: Soop nr 10.
• Adelsvapen-Wiki: Skytte / Schütte.
• Adelsvapen-Wiki: Skytte af Duderhof nr 8.
• Riddarhusets Minerva: Folkungaättens lagmansgren.
• Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Birgitta Birgersdotter.
• Dansk Biografisk Leksikon / Lex: Knud 4. den Hellige.
• Danmarkshistorien / Lex: Knud den Hellige, ca. 1042–1086.
• Snorre Sturlasson. Heimskringla, särskilt Ynglingasagan.