Rappes spår i Sverige

Rappesläkten har under flera hundra år satt avtryck på olika håll i Sverige. Spåren finns i allt från gatunamn och offentliga lokaler till herrgårdar, kyrkor, gravmonument, parker och infrastrukturanläggningar. Några har tillkommit för att hedra en enskild medlem av släkten, medan andra är resultatet av byggande, donationer, samhällsengagemang eller långvarig verksamhet på en viss plats. Tillsammans ger de en konkret bild av hur släktens historia fortfarande är synlig i det svenska landskapet.

Namngivna efter Rappe

På flera håll i Sverige har gator, vägar, salar och andra platser fått namn efter personer ur Rappesläkten. Särskilt tydligt är eftermälet efter sjuksköterskepionjären Emmy Rappe, men även äldre Rappeanknytningar lever kvar i namn i de bygder där släkten länge hade sina gårdar och egendomar.

Orter, gator, vägar och stråk

• Rappestad – Lennart Rappes, son till Heinrich Rappe, gamla ägor från slutet av 1600-talet.

• Emmy Rappes väg, Uppsala – uppkallad efter Emmy Rappe, en av den moderna svenska sjuksköterskeutbildningens pionjärer.

• Emmy Rappes Gata, Stockholm – i Hagastaden, där flera gator fått namn efter betydelsefulla kvinnor inom medicin och vård.

• Emmy Rappe-stråket, Ulleråker – ett stads- och grönstråk i Ulleråker i Uppsala.

• Baron Rappes väg, Braås – belägen i en trakt där släkten Rappe under lång tid hade en framträdande ställning.

• Rappes väg, Sölvesborg – ligger i det gamla slottsområdet och har sannolikt samband med Fredrik Rappes innehav av Sölvesborgs slott och gods under början av 1900-talet.

• Rappes väg, Sjövik – ligger i Östadstrakten, där släkten hade historiska egendomsanknytningar. Den exakta person som namnet syftar på återstår att fastställa.

• Rappegatan, Kalmar – på Ängö. Gatunamnet har tydlig geografisk anknytning till en trakt där Rappesläkten länge var verksam, även om den exakta namngivningshistorien ännu undersöks.

• Baronavägen, Jätsberg–Uråsa – förknippad med den Rappeska godsmiljön vid Jätsberg och utvecklingen av järnvägen till Uråsa station.

Salar och offentliga lokaler

• Rappesalen, Psykiatrins hus i Uppsala – uppkallad efter Emmy Rappe.

• Emmy Rappe, sal T1, Röda Korsets Högskola i Flemingsberg – minner om Emmy Rappes centrala roll i Röda Korsets sjuksköterskeutbildning.

• Rappesalen, Karolinska Institutet i Flemingsberg – även denna sal är uppkallad efter Emmy Rappe.

• Rum i Uppsala stadshus – ett av stadshusets rum bär Emmy Rappes namn.

Andra namngivna platser

• Wilhelm Rappes mur, Tagel – ett bevarat landskapselement längs naturstigen på Tagel, uppkallat efter friherre Wilhelm Rappe.

Herrgårdar, parker och byggnader

En stor del av Rappesläktens materiella eftermäle finns på de herrgårdar och gods där familjen bedrev jordbruk, byggde om äldre gårdar eller anlade helt nya miljöer. Framför allt i Småland finns ännu flera sådana sammanhängande Rappe-miljöer.

• Braås herrgård, Braås – den nuvarande herrgårdsmiljön utvecklades i hög grad under Adam Wilhelm Rappe, som lät uppföra en ny huvudbyggnad och modernisera gården.

• Engelska parken vid Braås – anlagd under Adam Wilhelm Rappes tid och en del av den omfattande omgestaltningen av godset.

• Eremithyddan vid Braås – en särpräglad liten byggnad uppförd av Adolf Fredrik Rappe under början av 1800-talet.

• Gårdsby säteri, Växjö – Carl Wilhelm Rappe utvecklade under början av 1800-talet Gårdsby till ett mönsterjordbruk och genomförde omfattande byggnads- och jordbruksprojekt.

• Tagels herrgård, Alvesta – den nuvarande huvudbyggnaden färdigställdes under Wilhelm Rappes tid. Wilhelm och Mathilda Rappe formade även stora delar av den omgivande park- och trädgårdsmiljön.

• Systerboken på Tagel – ett gammalt träd där Wilhelm och Mathilda Rappes sju döttrar ristade in sina namn i samband med moderns död 1871.

• Råsnäs herrgård, Mönsterås – huvudbyggnaden uppfördes 1756 med Thomas Carl Rappe som byggherre. Ursprungliga delar av både planlösning och interiör finns fortfarande kvar.

• Strömsrums herrgård, Ålem – det stora träslottet uppfördes under Rappefamiljens tid och utgör ett av de mest monumentala bevarade Rappebyggnadsverken.

• Drettinge herrgård, Dädesjö – starkt präglad av Rappefamiljens långa innehav och byggnadsverksamhet.

Kyrkor, gravar och minnesmärken

Rappeättens historia återkommer också i kyrkomiljöer. Det handlar både om markdonationer som avgjorde var kyrkor byggdes och om gravar, huvudbanér, minnesstenar och andra heraldiska spår.

Kyrkor och kyrkomiljöer

• Dädesjö nya kyrka – marken till kyrkobygget skänktes av en friherre Rappe på Drettinge. Kyrkan invigdes 1796.

• Jäts nya kyrka – August Wilhelm Rappe skänkte 1902 marken där den nya kyrkan senare uppfördes. Donationens läge blev avgörande för placeringen.

• Dädesjö gamla prästgård – Erik Rappe engagerade sig under 1900-talets början i arbetet för att rädda den kulturhistoriskt värdefulla prästgården.

• Själakoret i Strängnäs domkyrka – omgestaltades 1957 med en Axel Rappe angiven som arkitekt. Den exakta släktidentiteten undersöks vidare.

Gravar och heraldik

• Den Rappeska graven, Lemnhults kyrkogård – Henrik August Rappes monumentala familjegrav från 1800-talet, med granitobelisk, järnstaket och äldre sorgeträd.

• Rappefamiljens grav, Nättraby kyrkogård – en sammanhållen familjegrav med bland andra Fritz Rappe, Amalia Rappe och Adolf Rappe.

• Thorborg Rappes grav, Nättraby kyrkogård – Thorborg Rappe, född på Marielund och pionjär inom svensk specialpedagogik, är också begravd här.

• Rappefamiljens gravplats, Mistelås kyrkogård – omfattar bland andra Wilhelm och Mathilda Rappe och vårdas fortfarande genom Rappe-von Schmiterlöwska Stiftelsen.

• Niclas Rappes huvudbanér, Håtuna kyrka – ett bevarat heraldiskt minne efter generalmajor Niclas Rappe, död 1727.

• Niclas Rappes grav i Håtuna kyrka – ytterligare ett tidigt Rappeskt gravspår i Uppland.

• Huvudbanér i Mönsterås kyrka – ett äldre kyrkoinventarium som sannolikt tillhör Rappeätten, men där den exakta identifikationen ännu undersöks.

Minnesmärken

• Minnesstenen vid Braås – rest 1829 över Adam Wilhelm Rappe och hans hustru Teofila Magdalena Lundström.

• 1809-stenen vid Braås – ett bevarat minnesmärke med anknytning till den politiska miljön kring Adam Wilhelm Rappe och 1809 års händelser.

• Minnesplakett över Emmy Rappe vid Akademiska sjukhuset i Uppsala – placerad nära den miljö där hon bedrev sitt pionjärarbete.

Samhällsbyggande och infrastruktur

Flera medlemmar av släkten engagerade sig också i större samhällsprojekt. I vissa fall kan deras insatser fortfarande bokstavligen avläsas i vägar, järnvägar, kyrkplatser och försvarsanläggningar.

• Bodens fästning – general Axel Emil Rappe hörde till de viktigaste strategiska förespråkarna för att anlägga en central fästning i Boden. Anläggningen blev senare Sveriges största sammanhängande befästningssystem.

• Järnvägen genom Ålem – Rappefamiljen ställde mark till förfogande för järnvägsbygget och hade en aktiv roll i områdets infrastrukturella utveckling.

• Brotorps skjutbana i Ålem – Axel Rappe upplät mark för anläggningen, Christoffer Rappe möjliggjorde senare utvidgningar och familjen skänkte slutligen markområdet till föreningen 1977.

• Baronavägen till Uråsa station – tillkom i anslutning till utvecklingen av järnvägen och den Rappeska godsmiljön kring Jätsberg.

• Fredrik Rappes järnvägsengagemang i Blekinge och Småland – Fredrik Rappe hade ledande roller i flera järnvägsbolag, bland annat Nättraby–Alnaryd–Älmeboda järnväg och Sölvesborg–Olofström–Älmhults järnväg.

Institutioner, utbildning och donationer

Rappeättens eftermäle finns också i institutioner som skapades eller utvecklades genom ekonomiska donationer, utbildningsverksamhet och sociala initiativ.

• Blekinge läns lantbruksskola på Marielund – lantbruksskolan förlades till Marielund 1858 under Adolf Fredrik Zacharias Rappes ledning. Den bevarade östra flygeln användes av skolan, där sammanlagt omkring 166 elever utbildades under Marielundstiden.

• Gårdsby linodlingsinstitut – Carl Wilhelm Rappe grundade 1811 ett institut för utveckling av linodling på Gårdsby. Verksamheten fick uppmärksamhet även på nationell nivå.

• Rappeska donationsfonden i Stranda – grundades under början av 1800-talet av hovmarskalk Albrekt Rappe och omfattade bland annat fastigheter och kapital som användes för att finansiera sjukvård och läkare i Stranda härad.

• Rappe-von Schmiterlöwska Stiftelsen – förvaltar fortfarande Tagel och har till uppgift att vårda herrgårdsmiljön, parken och familjegraven samt främja jord- och skogsbruksvetenskaplig verksamhet.

• Arkeologisk donation från Strömsrum – friherre Adolf Rappe skänkte ett förhistoriskt svärdsfynd från Strömsrumstrakten till Statens historiska museum.

Rappe-miljöer

Alla historiska Rappegårdar kan inte beskrivas som byggda av släkten. De utgör ändå viktiga platser för förståelsen av familjens historia eftersom flera generationer levde och verkade där.

• Marielund, Nättraby – en särskilt betydelsefull Rappe-miljö i Blekinge. Gården utvecklades under 1800-talet till ett mönsterjordbruk och blev centrum för Adolf Rappes lantbruksskola. Härifrån kommer också flera framträdande medlemmar av släkten.

• Sölvesborgs slott – innehades under början av 1900-talet av Fredrik Rappe och är sannolikt bakgrunden till namnet Rappes väg.

• Christinelund, Kalmartrakten – tillhörde Rappefamiljen under en mycket lång period, från 1837 till 1985.

• Ryssbylund, Kalmartrakten – förvärvades av Adolf Fredrik Rappe 1871 och förblev länge i familjens ägo.

• Jätsberg, Jät – en äldre herrgård som under Rappeperioden blev centrum för en omfattande godsmiljö och flera samhällsprojekt.

• Trollebo, Lemnhult – förvärvades av Henrik August Rappe 1828 och är nära knutet till den Rappeska gravmiljön i Lemnhult.

• Skälsnäs ryttmästarboställe, Eksjötrakten – knutet till Wilhelm Rappe genom hans militära tjänst.

• Dalby, Nättraby – en historisk Rappeanknuten gårdsmiljö vars huvudbyggnad inte längre finns kvar.

Inventeringen är inte avslutad. Nya spår framkommer fortfarande i kommunala arkiv, kyrkoinventarier, äldre kartmaterial och lokalhistoriska källor. Det gäller särskilt de bygder där Rappesläkten under lång tid hade sina gårdar och egendomar. De bevarade avtrycken visar ändå redan hur släktens historia sträcker sig långt utanför de egna gårdarna och fortfarande kan avläsas i Sveriges bebyggelse, kulturlandskap och offentliga rum.